Rädsla är ingen svaghet

Julen är snart över och den har varit bra

William har fått så mycket fina saker och jag har med fått bra grejer.

I måndags var vi hemma hos min farbror och firade lillejul med pappas syskon och deras familjer.

god mat och härligt att umgås med släkten  trots att nästkusinerna bus busade järnet och inte lyssnade när man sa till :)

William fick pengar ,en bilbana och bilar där nere, jag fick en påse med massa gott i som glögg , godis och lussebullar, fick även pengar.

 

Igår vaknade vi vid halv 9

William fick öppna ett paket på morgonen, där i låg en spindelmannenmålarbok och pennor.

Så han målade med det ett tag och så åt vi frukost

Stressade runt här hemma

Eric och William körde till stan och hämtade Hanna och jag dukade och fixade det sista,

Tittade även lite på kalle anka mellan varven

sen kom de hem och vid 5 kom även mamma pappa och mina syskon

Efter all mat så kom äntligen tomten

Som William har längtat efter honom

Han var duktig och hjälpte tomten att dela ut paket och klappade tomten på benet och sa "Du är snäll tomten"

Av oss fick William : ett leksakskök,spindelmannenmask,lera,böcker,polishelikopter/motorcykel/bil

av resten fick han : stor lastbil med verktygslåda, böcker,ett keyboard,kläder,duplo, duplo flygplan,kaffeservis och säkert fler grejer men jag kommer intepå mer just nu :)

Jag fick pengar,små kakfat, soffkuddar,vantar, armband och ihop fick jag och eric ett nytt utemöblemang i rotting som jag önskat mig sen vi flyttade in här för snart 2 år sen.

Vi vinkade på tomten  och sen åt vi risalamalta och diverse annat gött .

--

Idag har vi inte gjort många knop, lekt med Williams nya grejer,ätit julmatsrester och bara varit

Sen skjutsade vi hem Hanna till stan och nu sover William och Eric är och festar.

--

Angående förra inlägget så menar jag det jag skrev.

Jag är trött på det mesta nu, vet inte om det har med att jag är höggravid och att hormonerna spökar, men lite sanning ligger det i det hela.

Jag har inga vänner, aldrig någon som hör av sig till mig

Jag är alltid ensam på helgerna då sambon jobbar

Jag har hand om William nästan själv till 99% känns det som, känns som om eric liksom oftast backar bara för att han vet att jag gör det då och för att William alltid kallar på mig

JA det tros fan att han kallar på mig det är ju jag som alltid är där.

Jag hade också velat träffa folk utan att ha barn med mig, bara kunna vara Carro för en stund

Jag är alltid Mamma Carro nu för tiden

Och ingen verkar bry sig.

Alla verkar tro att det bara är mitt ansvar allt som har med familjen att göra och Eric kan bara hänga på, på ett bananskal ungefär.

Jag känner mig inte uppskattad alls längre

Känns inte som om sambon älskar mig. det gör han väl hoppas jag, men han är dålig på att visa det och jag har tröttnat på att påpeka att jag faktiskt behöver höra att jag betyder någonting för honom, att jag är speciell för honom. att han inte bara har mig kvar för att jag är mamma till hans barn.

 

Ont i hjärtat av allt det här.